Vilken temperatur ska kylskåpet ha?

Temperaturen i kylskåpet avgör hur länge maten håller. Ju kallare det är, desto långsammare förökar sig bakterierna, men under en viss gräns vinner du inget mer och betalar bara för el. Många kylskåp står varmare eller kallare än ägaren tror, eftersom inställningen på vredet är en skala och inte ett gradtal.

Därför är 4 grader rätt i kylen

Livsmedelsverket anger 4 °C som en lämplig temperatur i kylskåpet. Vid 4 °C håller maten sig fräsch ungefär dubbelt så länge som vid 8 °C, och risken för matförgiftning minskar. Det gäller även varor som är märkta med förvaring vid högst 8 °C, som alltså håller betydligt längre om kylen är kallare än så.

Kallare än 4 °C ger liten extra nytta för de flesta livsmedel. Kommer temperaturen ner mot nollan riskerar grönsaker, frukt och drycker att frysa i de kallaste delarna, och kylen drar mer el än den behöver.

Frysen ska hålla -18 grader

I frysen är -18 °C eller kallare den rekommenderade temperaturen. Där är hållbarheten mycket längre än i kylen, eftersom bakterierna i praktiken inte kan föröka sig när maten är genomfrusen. Det är också den temperatur som energimärkningen av frysar räknar med.

Att ställa frysen kallare än -18 °C förlänger inte hållbarheten märkbart för vanligt hushållsbruk, men ökar elförbrukningen. Undantaget är snabbfrysning av större mängder färsk mat, då många frysar har ett tillfälligt läge som kyler hårdare under ett dygn.

Så mäter du temperaturen

Siffrorna på vredet, ofta 1 till 7, anger hur hårt kylen ska arbeta och inte hur många grader det är. Samma inställning kan ge olika temperatur beroende på hur full kylen är och hur varmt det är i köket. Det enda säkra sättet att veta är att mäta. En enkel kyl- och frystermometer räcker.

1. Ställ ett glas vatten med termometern i på mittenhyllan. Vattnet jämnar ut de snabba svängningarna som uppstår när dörren öppnas.
2. Låt det stå i minst några timmar, gärna över natten, innan du läser av.
3. Läs av snabbt, med dörren öppen så kort tid som möjligt.
4. I frysen lägger du termometern mellan två förpackningar och läser av på samma sätt.
5. Är temperaturen fel, vrid ett steg i taget och mät igen efter ett dygn.

Olika zoner i kylskåpet

Kall luft sjunker, så i de flesta kylskåp är det kallast längst ner, strax ovanför grönsakslådorna, och varmast i dörren. I kylskåp med fläkt som cirkulerar luften blir skillnaden mindre. Tabellen visar hur du kan utnyttja zonerna i ett vanligt kylskåp.

Zon	Ungefärlig temperatur	Passar för
Nedersta hyllan	kallast	Rått kött, fisk, kyckling och färdigmat
Mitten- och översta hyllan	runt inställd temperatur, uppåt något varmare	Mejeriprodukter, matrester, pålägg
Grönsakslådor	något varmare, fuktigare	Grönsaker och frukt
Dörren	varmast	Drycker, sylt, senap och andra varor som tål svängningar
Nollgradersfack, om det finns	runt 0 °C	Färskt kött och fisk som ska ätas inom några dagar

Ställ helst mjölk och andra känsliga varor inne i skåpet i stället för i dörren, eftersom dörren blir varm varje gång den öppnas. Rått kött förvaras längst ner i en tät förpackning, så att det inte kan droppa på annan mat.

Varför kylskåpet blir för varmt

De flesta problem med för hög temperatur har enkla orsaker som du kan kontrollera själv. Börja med dem innan du misstänker ett fel på kylen.

Vanliga orsaker

Dörren öppnas ofta eller står öppen länge, eller sluter inte tätt för att gummilisten är sliten, smutsig eller har släppt. Kylen är överfull så att luften inte kan cirkulera, eller så står varor tätt mot bakväggen och täpper till luftflödet. Varm mat som ställs in innan den svalnat höjer också temperaturen för allt annat.

Placeringen spelar roll. Ett kylskåp bredvid spisen, diskmaskinen eller i direkt solljus måste arbeta hårdare, liksom ett skåp som saknar fritt utrymme för luften bakom eller ovanför. I frysen gör ett tjockt islager att den kyler sämre och drar mer el.

Det här kan du kontrollera själv

Testa dörrens tätning genom att stänga dörren om ett papper. Glider papperet ut lätt på något ställe sluter listen inte tätt där. Rengör listen med ljummet vatten och lite diskmedel, och byt den om den är sprucken. Frosta av frysen när islagret börjar bli några millimeter tjockt.

Därför kostar för kallt el

Energimyndigheten rekommenderar samma temperaturer, 4 °C i kylen och -18 °C i frysen, eftersom de ger både bra matförvaring och låg energianvändning. Varje grad kallare än så får kompressorn att gå längre, och förbrukningen ökar med några procent per grad. Energietiketten utgår från just de här temperaturerna, så ett skåp som står kallare drar mer än etiketten anger.

Åldern på maskinen betyder ännu mer. Enligt Energimyndigheten drar en ny frys cirka 250 kWh per år, medan en tio år gammal drar cirka 400 till 500 kWh. Med ett totalt elpris på 2 kronor per kWh är det en skillnad på 300 till 500 kronor per år bara för frysen. Du kan räkna på dina egna maskiner i elkalkylatorn.

När justering inte räcker

Ett kylskåp som inte når 4 °C trots att det står på en kallare inställning, som går oavbrutet eller som har vatten under grönsakslådorna kan ha ett fel. Vatten i botten beror ofta på ett igensatt dräneringshål längst bak, som går att rensa försiktigt enligt bruksanvisningen. Hjälper inte det, eller hörs kompressorn arbeta hela tiden, bör du kontakta tillverkarens service. Arbete på kylkretsen ska göras av en fackman.

Placering i ett kallt utrymme är ett vanligt undantag. En kombinerad kyl och frys med bara en kompressor styrs ofta av temperaturen i kylen, och i ett rum som är för kallt kan frysen då bli för varm. Kontrollera klimatklassen i bruksanvisningen, som anger vilka rumstemperaturer skåpet är byggt för.

Lägg gärna in avfrostning och rengöring av tätningslisten i underhållskalendern. Fler råd om maskinerna i köket finns under vitvaror och kök, och andra vanliga hemmaproblem hittar du bland vanliga problem.